FoodJam? Vad är det?
En FoodJam är en workshop för att utforska och testa olika råvaror. Fokus för vår FoodJam är att lära oss mer om fördelarna med lokalproducerade bönor, ärter och linser och hur vi kan få in fler rätter med baljväxter som barnen gillar i skolmåltiderna. Genom fakta och experimenterande ökar vi kunskapen och väcker nyfikenhet som i förlängningen smittar av sig på barnen i skolan.
Vad är tanken bakom FoodJam?
Baljväxter är bra både för den som äter dem och för klimatet. Därför vill vi att fler äter mer av svenskodlade baljväxter som till exempel bönor, ärtor och linser. För lokalt producerade produkter med låg klimatpåverkan som underlättar för kockar att laga maträtter som blir favoriter hos matgästerna, är sällsynta. Det vill vi ändra på! Genom att använda mer lokalt odlade baljväxter i skolmåltiderna kan vi minska klimatpåverkan.
Vilka vänder sig FoodJam till?
Våra FoodJams vänder sig först och främst till er som jobbar med skolans måltider; till er som köper in maten och till er som lagar den. Vi vill ge er verktyg som hjälper er att minska mängden importerade råvaror till förmån för svenskodlade baljväxter. Bra för miljön och bra för barnen som ska äta maten i era skolor. Men alla kan göra en FoodJam! Testa med kollegorna, med skolklassen eller hemma med kompisar. Här kommer du att kunna hitta material som du kan plocka godbitarna ut och använda på det sätt som passar dig.
Vilken roll kan skolan spela?
Ni som jobbar med skolmåltiderna spelar en jätteviktig roll. Om ni har kunskap om och gillar lokalt odlade baljväxter kan ni hjälpa till att minska offentliga måltiders klimatpåverkan. Eller, som det står i skolans läroplan: Skolan har ett ansvar för att varje elev ska få kunskap och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället! En pusselbit på vägen dit är att väcka barnens nyfikenhet genom att servera måltider baserade på baljväxter i skolorna!
Vilka står bakom projektet med FoodJams?
Vi som står bakom projektet FoodJams är Klimatkommunerna (en förening för kommuner och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete), Hushållningssällskapet (regionalt baserade, fristående och kunskapsinriktade organisationer som arbetar för utveckling av landsbygden) samt forskare från SLU och kommunikationsbyrån Azote. Syfte med det här projektet är bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom att öka kunskapen om hur mer lokalproducerade baljväxter i skolmåltider kan bidra till just det! Projektet är finansierat av Formas.
Hur påverkar maten klimatet?
Vad vi äter bidrar i olika stor grad till utsläpp av växthusgaser och därmed klimatförändringar. En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.
I Sverige äter vi än så länge väldigt lite baljväxter. Bara en procent av vårt proteinintag kommer från baljväxter. Det är en femtedel av genomsnittet i världen. Det tycker vi är synd. För bönor, linser och andra baljväxter är bra för både dig som stoppar i dig dem och för klimatet.
Vad vi väljer att äta har stor betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir.
Baljväxter som bönor, ärter och linser är något av det mest klimatsmarta man kan stoppa i sig. Om vi dessutom väljer svenskodlat bidrar vi ännu mer till minskade utsläpp av växthusgaser.
Vad är en baljväxt?
Baljväxter innefattar cirka 700 släkten och fler än 16 000 arter (enligt Naturhistoriska muséet sammanställning 2008). Många kända livsmedel kommer från släkten inom baljväxtfamiljen. Bruna, vita och svarta bönor, kidney, borlotti, black-eyed och yin-yangbönor och många fler hör till bönsläktet. Kikärtor, gröna och gula ärtor, sockerärtor och haricot verts hör alla till ärtsläktet. I jordnötssläktet och sojabönssläktet används främst jordnöten respektive sojabönan som råvara i mat. Röda, gröna och gula linser hör till linssläktet. Gemensamt för alla baljväxter är att fröet ligger i en kapsel som har formen av en balja, där av familjenamnet.
